Isak, 20, dolde sin panikångest:
”Som kille var det ju inget man skulle känna”
Psykisk ohälsa bland unga vuxna har ökat med 70 procent på bara tio år.
Och hos ungdomar i åldern 10–17 år är ökningen över 100 procent.
Resurser har skjutits till – men samtidigt visar en statlig utredning att de unga själva efterfrågar fler insatser.
I dag lider 190 000 barn och unga av någon form av psykisk ohälsa. Det har skett en kraftig ökning på kort tid, enligt Socialstyrelsens egna utredningar.
Okunskap och machokultur hindrade
För Isak Sandell, 20, från Stockholm började den psykiska ohälsan i ettan på gymnasiet. I samband med att han bytte gymnasielinje smög sig känslan av misslyckande på. Sedan följde långa perioder av depressioner, självhat och panikångest.
– Alla drömmar gick i kras och jag tog det slaget så otroligt hårt, säger Isak.
Trots en eskalerande och daglig psykisk ohälsa tog det ett och ett halvt år innan Isak sökte hjälp. I stället skämdes han och dolde sin ångest.
– Jag drog på mig ett leende varje morgon men drog mig undan och sov bort all ångest. Jag grät mig till sömns och grät i duschen varje morgon, berättar han.
Fick höra om psykisk ohälsa först i gymnasiet
Han beskriver hur känslan av misslyckande och självhat förstärktes av omgivningens förväntningar på honom som kille.
– Som kille var det ju inget man skulle känna. Vi lär oss inte att prata om känslor, säger han.
Steget mot att söka hjälp kom först under andra året på gymnasiet. Under en lektion fick han för första gången höra om psykisk ohälsa. Plötsligt kunde han sätta ord på vad han kände.
– Det var skönt att få svar. Men jag blev blev också oerhört rädd och hörde killarna skratta och säga att det var ju bara tjejer som kunde må så, berättar han.
Unga efterfrågar hjälp
Enligt Socialstyrelsens siffror ökade den psykiska ohälsan bland barn i åldern 10 och 17 med 100 procent mellan 2006 och 2016. För unga vuxna mellan 18 och 24 år var ökningen motsvarande 70 procent under samma period.
I en nyligen publicerad utredning från Socialstyrelsen har unga med psykisk ohälsa själva fått formulera vilka insatser de vill se och önskar att de hade fått. Trots statliga miljardsatsningar de senaste åren är kraven flera.
Bland annat efterfrågas att psykisk ohälsa ska bli en del av läroplanen, att kontinuerliga samtal med elevhälsan blir obligatoriska och att unga får större inflytande över samhällets insatser. Nu ska förslagen på remiss.
I dag kan Isak se tillbaka på tiden innan då han mådde som sämst och förstå vad han hade behövt för hjälp.
– Jag hade behövt kunskap, Jag visste ingenting, då är det svårt att göra något åt. Det måste ske en förändring, så att man inte kan hamna mellan stolarna.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Om du mår dåligt ska du inte hålla det för dig själv, då behöver du söka hjälp.
Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Du kan känna dig ensam och utanför i din situation, men i själva verket är det många som har tänkt och känt som du. Du är inte ensam.
Vem ska jag prata med?
Du kan prata med en person som jobbar inom vården, eller med någon du känner. Det går också att kontakta någon i en telefon- eller chattjour. Där finns personer som är vana vid att lyssna och som kan ge råd och stöd i hur du kan komma vidare och börja må bättre. Du kan vara helt anonym när du ringer.
Du kan till exempel kontakta:
• Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.
• Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
• Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
• Jourhavande präst nås via 112.
Källa: 1177.se
Redaktör Josef Svenberg
Reporter Amie Bramme Sey
Fotografer Filip Meneses och Daniel Magnusson
Redigering Henric Hemmerlind, Adam Navér, Sofia Nordin, Filip Meneses
Producent Sofia Nordin
Exekutiv producent Emma Fägerwall
Onlineredaktör Victor Lindbom
Layout Sofia Boström
Ansvarig utgivare Lena K Samuelsson